Kroppens stabila grund

Våra hus behöver en stabil grund att stå på för att inte sjunka eller rasa ihop och likt husen behöver vår kropp en stabil grund för att inte rasa ihop. Denna grund är inuti oss som en stöttepelare på insidan och är inte vårt underlag på grund av vår rörliga form.

En grund behöver vara uthållig och ha en bra hållfasthet. Kroppen har skapat sin via att ha

Skelettet som agerar skydd, ger leder och en upphängningsanordning,

Muskelfibrer typ 1 (långsamma och uthålliga) och typ 2 (snabba och explosiva med snabb energiåtgång) som länkas ihop till bundlar och bildar muskler och muskelgrupper vilka kontraheras som ger rörelser av skelettet,

Bindväv den vävnaden som i varianter sammanlänkar muskelfibrer till muskler, musklerna till skelettet, skelettet till skelettet, håller organen på plats, och blir tjockare när den repetitivt dras i,

Samt det som får allt att fungera: våra inre organ, hjärt- och kärlsystemet, nervsystemet och lymfsystemet.

Förenklat beskrivet är våran kropp är konstruerad så att typ 1 MF (som finns i större utsträckning i musklerna längs ryggraden, i bålen, i bäckenbotten och delvis säte, benen och fötterna) ska ta det största jobbet i att hålla oss upprätta och typ 2 MF som engageras i korta stötar vid behov t.ex. när vi behöver lyfta något, springa till bussen, parera ett fall m.m. När det behovet av typ 2 muskel fibrerna är avklarat så ligger typ 1 MF kvar och uthålligt arbetar. Denna samverkan och samarbetet mellan muskler i så kallade muskelkedjor utvecklas mycket under vår barndom när barnen utvecklas via att först sitta, trycka sig upp, krypa, gå, leka, hoppa, springa. Det skapar kroppen en god grund med en god samverkan mellan kroppens olika delar och behov.

Kroppens optimala funktion och samverkan mellan musklerna kan ruckas via minskad användning efter skada, psykisk ohälsa, sjukdom, stilla sittande arbete, ensidigt arbete, smärta, graviditet. Dessa olika situationer kan alla mer eller mindre påverka hur kroppen använder och kan använda sig av sina muskler, vilka muskelfibrer den engageras och samverkan i och mellan dem. Så har du gått igenom något av ovannämnda ge kroppen tid till återhämtning och var medveten om att det finns olika typer av muskelfibrer som engageras och ska utför olika typer av arbeten i kroppen därför behöver tränas på olika sätt. Samt var medveten om att ger vi kroppen en uppgift att göra så kommer den se till att utföra uppgiften så gott som möjligt UTAN HÄNSYN till optimal funktion och långvarig hälsa, utan behöver den kompensera för att kunna utföra uppgiften t.ex lyfta ett bord fast det finns ett smärtbesvär i ryggen så gör den det. Kroppen tar till lösningar utifrån de förutsättningar den har vilket gör att vi som personer behöver se till balans och helhet för vårt eget välmående.

Balansera upp din vardag och din träning både vid rehabilitering och i vanlig träning mellan både explosiv och uthållig, mellan både statisk och rörlig, mellan snabba och långsamma rörelser, mellan stora och små rörelser, och mellan vana och ovana rörelsemönster. Hitta in till de uthålliga stabiliserande musklerna, det gör dig mer stabil, rörligare och starkare.

Rå om dig och din kropp och må bättre.